Letar du efter information om våt åldersrelaterad makuladegeneration (våt AMD)?
Oavsett om du misstänker att du är drabbad av våt AMD eller redan har fått en diagnos av din läkare så har du kommit till rätt ställe. Mina Ögonblick stödjer dig med våt AMD, genom att informera och svara på frågor hoppas vi kunna minska den osäkerhet som kan vara förknippad med förlust av synskärpa.
Publicerat 23 januari 2026
Förutom klassisk närsynthet eller långsynthet finns det många sjukdomar som kan begränsa ögats funktion. En av dessa är våt åldersförändring i gula fläcken, så kallad våt åldersrelaterad makuladegeneration (våt AMD). Våt AMD är en kronisk sjukdom där den drabbade gradvis förlorar synskärpa.
Vid våt AMD växer nya sjukliga blodkärl under näthinnan och i gula fläcken, makula, platsen för skarpast syn. Onormala och sjukliga kärl kan blöda och läcka vätska vilket orsakar svullnad av näthinnan och synförlust.
Synskärpan i mitten av synfältet blir försämrad. Till exempel kan de drabbade uppleva dimsyn, krokseende eller att synen försvinner fläckvis i centrala synfältet.
Våt AMD orsakar vanligtvis snabb och drastisk synförlust om den inte behandlas. Det är viktigt att snabbt söka vård på en ögonklinik om man upplever hastigt påkommen synförlust.
Våt AMD kan behandlas bra med moderna läkemedel som hindrar blodkärlen från att växa in i näthinnan och läckage från blodkärlen.
Ordet ”makuladegeneration” består av ”makula” – platsen för den skarpaste synen på näthinnan i ögat – och ”degeneration”, en nedbrytning eller försämring av vävnad eller organ i kroppen.
Åldersrelaterad makuladegeneration (AMD) är en progressiv förändring i näthinnan som leder till synförlust.
I mitten av näthinnan ligger den så kallade gula fläcken, makula. Detta område är nödvändigt för att känna igen ansikten, läsa eller köra bil. När näthinnesjukdom är närvarande, förloras gradvis förmågan att se klart. I det avancerade skedet skiljer man mellan den torra formen av AMD och den våta formen. Den torra formen kan senare övergå till den våta formen.
Under livets gång kan det bildas avlagringar mellan näthinnans lager, vilket i allt högre grad försämrar syretillförseln till ögonen. Du märker vanligtvis inte detta eftersom din synskärpa inte påverkas.
Om detta fortskrider över tid försöker näthinnan kompensera för den minskade syretillförseln genom att bilda nya blodkärl. För att göra detta frigörs ökade mängder budbärarämnen i ögat, som samverkar för att stimulera tillväxten av nya blodkärl. Vid AMD leder ett överskott av dessa budbärarämnen till att nya sjuka blodkärl växer in i näthinnan.
Blod eller vätska kan läcka från dessa nya sjuka blodkärl, vilket gör att näthinnan svullnar. Detta kan skada cellerna i gula fläcken. Om den lämnas obehandlad leder sjukdomen till kraftig synförlust i mitten av synfältet. I de flesta fall bibehålls synen i de yttre områdena.
15-20%
av de som drabbats av AMD har våt AMD. Denna form är därför mer sällsynt och går att behandla, men synen försämras snabbare än vid torr AMD.
Källa: Internetmedicin.se
Ansamlingen av vätska i näthinnan är anledningen till att drabbade personer ofta får förvrängd syn. Raka linjer blir krokiga linjer och bokstäver blir suddiga. Om du vill testa om du har symtom på näthinnesjukdom kan du göra Amslers självtest hemma.
Att ögat är påverkat och synen nedsatt kan uppfattas genom symtom som:
Källa: Svenska Makularegistret
Våt AMD kan behandlas. Ju tidigare diagnosen ställs, desto bättre effekt har behandlingen. Även om det inte finns något botemedel mot våt AMD ännu, kan tillväxten av nya blodkärl stoppas och sjukdomens fortsatta utveckling försenas.
Om du märker något av de symtom som nämns bör du låta en ögonläkare undersöka dig. Dessa symtom kan också vara en indikation på andra medicinska tillstånd som kan kräva behandling. Ögonläkare kan också upptäcka förändringar i näthinnan innan synförändringar inträffar.
För att upptäcka sjukdomar i god tid rekommenderar Optikerförbundet att man gör en förebyggande undersökning vartannat år från 40 års ålder även om man inte har några symtom.
Vid misstanke om våt AMD kommer ögonläkaren först att utföra olika syntester. Du kommer att tillfrågas om eventuella synnedsättningar. Ögonen undersöks med ett oftalmoskop (ett mikroskop som lyser ljus genom ett förstoringsglas på bakre delen av ögat).
För att bekräfta diagnosen kan näthinnan ses med optisk koherenstomografi (OCT), som fungerar som en ultraljudsskanning.
En annan undersökningsmetod är kontrastfotografi (angiografi med fluorescein, FA) då ett ofarligt färgämne gör att även de minsta kärlen i näthinnan blir synliga.
Förutom ålder är rökning en riskfaktor för AMD. Personer som aktivt röker är 83 procent mer benägna att utveckla AMD än personer som inte röker. Dessutom utvecklar de i genomsnitt den våta formen av AMD mer än fem år tidigare.
Källa: https://pubmed.ncbi.nlm.nih.gov/31558491
Om din ögonläkare har diagnostiserat dig med våt AMD har du vanligtvis redan en avancerad form av sjukdomen. Den torra formen av AMD kan utvecklas till den våta formen.
Hur snabbt sjukdomen utvecklas och förlusten av synskärpa fortskrider beror också på omfattningen av de avlagringar som har bildats i näthinnan. Dessa avlagringar kallas drusen och består bland annat av fetter och proteiner som samlats där med tiden.
Det finns inget typiskt sjukdomsförlopp – det utvecklas olika hos varje person. Utvecklingen beror också på tidpunkten för diagnos och behandling. Behandlingen kan stoppa och fördröja förloppet av AMD.
Våt AMD leder vanligtvis inte till fullständig blindhet. I ytterkanterna finns oftast fortfarande en viss syn som de drabbade kan använda för att orientera sig i bekanta omgivningar. I en ny miljö är man dock ofta beroende av hjälp utifrån. Synnedsättningen kan utvecklas så pass att man bara kan skilja på ljust och mörkt.
Det finns för närvarande inget botemedel mot våt AMD. Fortsatt behandling kan dock bromsa utvecklingen – bibehålla eller till och med förbättra din synskärpa.
Dagens behandling är medicin som injiceras direkt i ögat. Denna typ av administrering kallas ”intravitreala injektioner”.
Andra behandlingsalternativ som laserterapi eller kirurgi används vanligtvis bara i enskilda fall.
Läkemedlen som används vid våt AMD hämmar budbärarämnen som annars bidrar till bildandet av nya kärl i näthinnan. Detta gör att de kan minska tillväxten av nya sjuka blodkärl. Som ett resultat kan läckaget av vätska minskas och svullnaden vid gula fläcken kan minskas. Läkemedlet kan bibehålla eller till och med förbättra din synskärpa.
Vid våt AMD kan olika läkemedel användas för att minska bildandet av nya blodkärl.
Vilken behandling som är bäst lämpad för dig avgör din ögonläkare. Fråga vilka alternativ du har.
Våt AMD kräver kontinuerlig behandling, där läkemedlet ges upprepade gånger med individuella intervall. Det är viktigt att du följer behandlingen. Din ögonläkare kommer att diskutera med dig exakt när och hur ofta du kommer att få medicinen.
För att läkemedlen ska ha effekt på ögat måste de administreras på ett specifikt sätt. Gula fläcken, makula, som är påverkad i det här fallet, ligger i bakre delen av ögat. Salvor eller droppar är inte effektivt för sjukdomar i detta område av ögat.
Ögat är fylld med ”glaskroppen”, en geléliknande massa som inte har några nerver eller blodkärl. Glaskroppen är därför helt okänslig för smärta. Under behandlingen injiceras den aktiva ingrediensen direkt i ögats glaskropp under lokalbedövning. På så sätt kan medicinen föras nära näthinnan i tillräckliga doser.
För att hålla infektionsrisken låg genomförs ögoninjektioner i sterila rum eller operationssalar. Ingreppet tar bara några minuter och är vanligtvis smärtfritt.
80 %
av alla som behandlas för våt AMD har stabiliserat eller förbättrat sin syn efter 12 månader.
Källa: Svenska Makularegistret
Istället för medicinering kan laserbehandling även erbjudas vid våt AMD. Laserbehandling upplevs ofta som mindre komplicerad, men anses också vara något mindre effektiv.
Under laserbehandling droppas först ett smärtstillande och ett bedövande medel i dina ögon. Laserstrålar riktas sedan specifikt till de områden på näthinnan där de nybildade blodkärlen finns. Värmen förstör blodkärlen och förhindrar samtidigt att nya blodkärl bildas. Kärl som läcker vätska kan förseglas med laserterapi. Fråga din ögonläkare om råd om vilken behandling som är bäst för dig.
Att få läkemedel injicerade i ögat är vanligt för den som har en näthinnesjukdom. Precis som med andra behandlingar kan biverkningar uppstå både under och efter proceduren, men genom att vara förberedd kan du bättre hantera dem.
För att minimera smärta får du ögondroppar som bedövar ögat innan injektionen. Många beskriver själva injektionen som ett litet stick eller ett tryck, tack vare bedövningen. Om du känner dig nervös kan det hjälpa att fokusera på din andning. Ta ett djupt andetag före injektionen och andas ut lugnt när den är över – det kan vara en enkel men effektiv metod för att hantera stress.
Att vara medveten om vad som väntar kan göra hela processen mindre skrämmande, och det finns alltid möjlighet att prata med ditt vårdteam om dina funderingar eller oro inför behandlingen. Du är inte ensam, och du har stöd genom hela din behandlingsresa.
När bedövningen släppt
När bedövningen släpper kan det kännas som om du har något i ögat, vilket kan vara obehagligt. Ett bra tips är att vila eller sova när du kommer hem – efter några timmar brukar känslan försvinna.
Det kan också dyka upp en liten röd prick vid injektionsstället, vilket är helt normalt. Den försvinner oftast inom en vecka.
Din ögonläkare kommer att gå igenom eventuella risker och biverkningar med dig, så att du känner dig trygg inför behandlingen.
Att tänka på efter din behandling
Efter injektionen finns det några viktiga saker att tänka på för att främja en god återhämtning:
Våt makuladegeneration innebär bildandet av nya blodkärl som kan växa in och ge en svullnad i näthinnan. Detta leder till en ökande förlust av synskärpa i mitten av synfältet. De som drabbas kan ibland bara se konturer och i mitten ser de mörka, suddiga fläckar.
Behandling kan stoppa tillväxten av blodkärl. Detta fördröjer utvecklingen av sjukdomen. Läkemedlen levereras direkt in i ögat med en intravitreal injektion. Denna behandling måste upprepas med jämna mellanrum för att behandlingen ska bli effektiv.
