Har du fått diagnosen diabetesmakulaödem?
På Mina Ögonblick hittar du värdefull information om retinal sjukdom till följd av diabetes och de behandlingsalternativ som finns. Mina Ögonblick finns här för att hjälpa dig att hantera din nya situation och fortsätta forma ditt liv som du vill. Här hittar du många tips och råd som kan underlätta livet med DME.
Publicerat 23 januari 2026
DME är en svullnad av näthinnan i ögat som kan uppstå till följd av diabetes mellitus.1 Det kan leda till synförlust och till och med blindhet. Diabetesmakulaödem uppstår när vätska ansamlas i mitten av näthinnan. Denna svullnad av näthinnan orsakas vanligtvis av skador på blodkärlen.
Om DME upptäcks tidigt, under screening/den förebyggande undersökningen, kan man fördröja sjukdomens fortsatta utveckling och i många fall till och med stoppa den med läkemedelsbehandling. Ett botemedel finns dock inte.2
Synskärpan i det centrala synområdet blir försämrad. Detaljer kan inte längre tydligt kännas igen. De som drabbas ser saker förvrängda eller suddiga.3
Ja. Om DME inte behandlas kan det leda till blindhet.3
Den vanligaste behandlingen är läkemedel som injiceras i ögat. Dessa blockerar vissa ämnen som bidrar till att bromsa sjukdomsprocessen. Även laserterapi används som behandling.
Diabetesmakulaödem (DME) är en ögonsjukdom som ofta uppstår till följd av diabetes. Efter cirka 20 års sjukdomsförlopp har de flesta med diabetes någon form av förändring i ögat. DME utvecklas hos 13–25 % av patienter med diabetes typ 1 eller typ 2 över en tioårsperiod.
Förändringar i blodkärlen med läckage och svullnad som resultat uppstår i näthinnan, retina, vilket påverkar synskärpan.
De som drabbas ser ofta förvrängda eller suddiga bilder och kan inte längre se detaljer bra. Om DME upptäcks tidigt kan det behandlas med god framgång.
Diabetesretinopati
Blodsockerkontroll är viktigt för att fördröja sjukdomsutveckling av diabetesretinopati (DR) då förhöjda blodsockernivåerna skadar initialt de fina retinala kärlen i ögat. Om vätska dessutom ansamlas i mitten av näthinnan, makula, har sjukdomstillståndet i ögat förvärrats ytterligare och benämns som diabetesmakulaödem (DME).
Näthinnan är belägen i de bakre delarna av ögat och innehåller många ljuskänsliga sinnesceller som omvandlar färger och ljusstyrka till nervstimuli. Dessa stimuli bearbetas av hjärnan för att bilda en synlig bild. I den centrala delen av näthinnan ligger den så kallade gula fläcken, makula. Det finns ett särskilt stort antal sinnesceller här – därför är gula fläcken också känd som platsen för skarpast syn. Om du till exempel vill känna igen ansikten, läsa eller köra bil, riktar dina ögon automatiskt in sig så att respektive föremål avbildas på gula fläcken. Om du har en näthinnesjukdom förloras denna förmåga när den fortskrider.
Den främsta orsaken till DME är att blodkärlen påverkas av diabetessjukdomen. Fina blodkärl i ögats näthinna påverkas också. Kärlen kan börja läcka vätska vilket bilda små utbuktningar/ödem. Vätska och avlagringar ansamlas sedan i näthinnan, särskilt i gula fläcken. Högt blodtryck eller förhöjda nivåer av blodfetter anses vara riskfaktorer.
I det avancerade stadiet av DME kan även vätskor och avlagringar ansamlas mellan de olika skikten (näthinnan, åderhinnan och senhinnan). Näthinnan separeras då mer och mer från åderhinnan, vilket resulterar i att synskärpan försämras allt mer i det centrala synfältet.
20%
av personer i Sverige, som lever med diabetes under lång tid, drabbas av DME.
Källa: Svenska Makularegistret
Diabetesretinopati och diabetesmakulaödem (DME) är sekundära sjukdomar till diabetes, diabetes mellitus, både diabetes typ-1 och typ-2.
De avgörande faktorerna för utvecklingen av retinal sjukdom till följd av diabetes är blodsockerkontroll och diabetessjukdomens varaktighet. Typ 1-diabetiker blir ofta sjuka i barndomen eller tonåren – därför är risken att utveckla retinal sjukdom särskilt hög.
Förhöjda blodfetter eller blodtrycksnivåer är också en risk för att utveckla diabetesrelaterade sjukdomar i ögat.
Diabetes mellitus är en metabol sjukdom. Ökad glukos-, fett- och insulinnivåer i blodet hos diabetiker leder till att det bildas avlagringar på kärlväggarna. För högt blodsocker påverkar de fina kapillärerna som går genom näthinnan. Dessa blodkärl transporterar näringsämnen till ögat och säkerställer blodflödet till ögats alla delar. Avlagringarna på kärlväggarna kan störa blodcirkulationen så att näthinnan inte längre får ordentligt med näringsämnen.
Diabetesrelaterad ögonsjukdom anses vara den vanligaste orsaken till synnedsättning hos vuxna.
Du märker vanligtvis inte av retinal sjukdom till följd av diabetes och DME i inledningsfasen. Om du märker förändringar i din syn är sjukdomen vanligtvis redan långt framskriden. Därför är det viktigt att regelbundet undersöka ögonen. Typiska symtom inkluderar dimsyn, krokseende, färger som verkar bleka eller urtvättade och områden med synförlust (som svarta prickar).
Om du misstänker att du kan vara drabbad av en näthinnesjukdom till följd av diabetes kan du själv göra Amslers test hemma. Diskutera resultatet med din ögonläkare efteråt.
Om du misstänker att du drabbats av en sjukdom i näthinnan kommer din ögonläkare att utföra en serie undersökningar av din syn och dina ögon. För att bekräfta diagnosen kan näthinnan undersökas med till exempel en sorts ultraljudsundersökning, optisk koherenstomografi (OCT). En annan undersökningsmetod är kontrastfotografering som används för att synliggöra de minsta kärlen i näthinnan.
Så snart en diagnos har bekräftats kan du diskutera med din ögonläkare vilka behandlingsalternativ som finns för dig. Under samtalet behöverdu inte ta ett slutgiltigt beslut om behandling utan du kan först rådgöra med släktingar, vänner eller få ytterligare information.
Diabetiska retinala sjukdomar och DME orsakar vanligtvis inte märkbara symtom i sina tidiga skeden. Men de är sjukdomar som utvecklas över tid och som inte går att vända.
Detta gör regelbundna kontroller hos din ögonläkare desto viktigare. Du kan upptäcka skador på näthinnan innan symtom utvecklas.
De tidiga stadierna, icke-proliferativa stadier, delas in i milda, måttliga och svåra retinala sjukdomar. Näthinnan får initialt inte längre lika mycket blodtillförsel på grund av diabetesrelaterade metabola förändringar. Blodkärlen kan börja läcka och ödem och små blödningar kan uppstå.
I det avancerade stadiet, proliferativt stadium, bildas ofta nya blodkärl. För att göra detta frigörs fler ämnen i ögat, som tillsammans stimulerar tillväxten av nya blodkärl. Vid DME gör det att nya sjukliga blodkärl växer in i näthinnan. Blod eller vätska kan läcka från dessa nya sjuka blodkärl, vilket gör att näthinnan svullnar. Detta kan skada cellerna i gula fläcken.
Allt eftersom sjukdomen fortskrider sker en allt allvarligare förlust av synskärpan, inklusive stora synfältsdefekter. Istället för ansikten ser de som drabbas ofta mörka eller suddiga fläckar – vilket till exempel kan leda till att grannar inte längre känns igen.
Om DME lämnas obehandlad kan sjukdomen leda till en gravt nedsatt synskärpa eller i värsta fall blindhet.
”Förändringar i näthinnan till följd av diabetes är vanligt. Efter cirka 20 års duration har de flesta med diabetes någon form av ögonförändring. DME utvecklas hos 13–25 % av patienter med diabetes typ 1 eller typ 2 över en tioårsperiod.”
Källa: Riktlinje för injektionsbehandling av synnedsättande centralt diabetesmakulaödem
Typen av behandling beror på sjukdomsstadiet. Om den diabetiska retinala sjukdomen fortfarande är i ett tidigt, icke-proliferativt, stadium och det inte utvecklats till DME, rekommenderar de medicinska riktlinjerna initialt att man fortsätter att övervaka sjukdomen utan behandling. Däremot bör riskfaktorer som höga blodsockernivåer eller högt blodtryck behandlas för att fördröja utvecklingen av näthinnesjukdomen.
För svår, proliferativ, retinal sjukdom är olika behandlingsmetoder möjliga:
Läkemedel är för närvarande den huvudsakliga behandlingsmetoden. De hämmar bildandet av nya blodkärl under näthinnan och kan därför bromsa förlusten av synskärpa.
Kirurgi och laserterapi för diabetisk retinal sjukdom
Näthinneoperationer har minskat i användning efter att läkemedel har utvecklats för behandling. Det finns dock fortfarande fall, till exempel vid större blödningar i ögat, där ögonläkaren kan göra bedömningen att en operation är nödvändig.
Laserbehandling kan användas om näthinnesjukdomen har utvecklats och små blodkärl växer okontrollerat in i glaskroppen, en del av ögat. Ibland kan både laserbehandling och läkemedelsbehandling vara ett alternativ.
Sedan många år tillbaka har diabetiskt makulaödem och avancerad diabetisk retinalsjukdom behandlats med speciella läkemedel utifrån rekommendationer från medicinska riktlinjer.
Dessa mediciner hämmar de ämnen som bidrar till bildandet av nya sjukliga kärl i näthinnan. Detta gör att de kan minska tillväxten av sjuka blodkärl och minska läckage från kärlen. Som ett resultat kan läckaget av vätska och därmed svullnaden av gula fläcken minskas. Läkemedelsbehandling kan bibehålla eller till och med förbättra din synskärpa.
Utöver dessa läkemedel kan steroider även användas för DME. De har en antiinflammatorisk effekt, kan minska vätskeretention och minska mängden av budbärarämnen.
För att dessa mediciner ska kunna ha en riktad effekt där de ska verka, injiceras de direkt i ögat av en specialiserad ögonläkare. Ögat är lokalbedövat med ögondroppar i förväg, så att behandlingen oftast är smärtfri. Det tar bara några minuter.
För att bevara synen så länge som möjligt måste behandlingen upprepas med jämna mellanrum. Samtidigt är noggrann övervakning av näthinnan och sjukdomens fortskridande nödvändig. Längre intervall mellan appliceringarna kan göra det lättare för dig att konsekvent hålla dig till behandlingsintervallen och på så sätt bidra till en mer framgångsrik behandling.
Fråga din ögonläkare om detta behandlingsalternativ är lämpligt för dig. Om så är fallet kommer du att få en långsiktig behandlingsplan som bestämmer vid vilka intervall injektionen behöver upprepas.
Att få läkemedel injicerade i ögat är vanligt för den som har en näthinnesjukdom. Precis som med andra behandlingar kan biverkningar uppstå både under och efter proceduren, men genom att vara förberedd kan du bättre hantera dem.
För att minimera smärta får du ögondroppar som bedövar ögat innan injektionen. Många beskriver själva injektionen som ett litet stick eller ett tryck, tack vare bedövningen. Om du känner dig nervös kan det hjälpa att fokusera på din andning. Ta ett djupt andetag före injektionen och andas ut lugnt när den är över – det kan vara en enkel men effektiv metod för att hantera stress.
Att vara medveten om vad som väntar kan göra hela processen mindre skrämmande, och det finns alltid möjlighet att prata med ditt vårdteam om dina funderingar eller oro inför behandlingen. Du är inte ensam, och du har stöd genom hela din behandlingsresa.
När bedövningen släppt
När bedövningen släpper kan det kännas som om du har något i ögat, vilket kan vara obehagligt. Ett bra tips är att vila eller sova när du kommer hem – efter några timmar brukar känslan försvinna.
Det kan också dyka upp en liten röd prick vid injektionsstället, vilket är helt normalt. Den försvinner oftast inom en vecka.
Din ögonläkare kommer att gå igenom eventuella risker och biverkningar med dig, så att du känner dig trygg inför behandlingen.
Att tänka på efter din behandling
Efter injektionen finns det några viktiga saker att tänka på för att främja en god återhämtning:
Diabetiskt makulaödem (DME) innebär att näthinnan vid gula fläcken, punkten för skarpast syn, inte längre får ordentligt blodflöde. Som ett resultat ser de drabbade dimsyn, uppfattar krokiga linjer eller ser mörka fläckar istället för ansikten. Om det lämnas obehandlat kan DME leda till blindhet. Avancerade näthinnesjukdomar kan behandlas med läkemedel, laserterapi eller kirurgi. Läkemedelsbehandling är för närvarande den huvudsakliga behandlingsmetoden och hämmar bildandet av nya blodkärl under näthinnan och kan därför stoppa förlusten av synskärpa. Med hjälp av en spruta injiceras läkemedlet direkt i ögat.
