Synen är ett av våra viktigaste sinnen. Med våra ögon kan vi se vår omgivning, uppfatta känslor och förflytta oss tryggt genom vardagen. När du blir äldre eller på grund av en sjukdom kan din synskärpa minska. En anledning kan vara att näthinnan, retina, som är en viktig del för synen är skadad. Här hittar du mycket information om sjukdomar i näthinnan.
Publicerat 21 januari 2026
Åldersrelaterad makuladegeneration (AMD) är den vanligaste orsaken till synnedsättning hos personer över 50 år i västvärlden.
Diabetiskt makulaödem (DME) drabbar cirka 20 % av personer med diabetes efter 25 års sjukdomsduration.
Källa. Svenska Makulregistret
Åldersrelaterad makuladegeneration (AMD) är en sjukdom i det centrala området i ögats näthinna. AMD är den vanligaste orskaken till svår synnedsättning hos äldre personer i västvärlden.
Mina Ögonblick kommer fokusera på den behandlingsbara formen, våt AMD.
Objekt kan verka suddiga, linjer kan verka sneda, vågiga eller förvrängda. Små detaljer kan gå förlorade och läsningen kan bli svårare. Synskärpan i det centrala området av synfältet blir svagare.
Konsekvenserna av sjukdomarna om de lämnas obehandlade är betydande synnedsättning eller till och med synförlust.
Många synnedsättningar kan spåras tillbaka till en sjukdom i näthinnan. Näthinnan, retina, är en viktig del av ögat, tillsammans med pupillen, iris och linsen. Näthinnan är placerad på längst bak i ögat och innehåller många ljuskänsliga synceller som omvandlar färger och ljusstyrka till nervstimuli. Dessa stimuli bearbetas av hjärnan för att bilda en synlig bild.
I mitten av näthinnan ligger den så kallade gula fläcken, makula. Det finns ett särskilt stort antal synceller här – därför är gula fläcken också platsen för skarpast syn.
Detta område är nödvändigt för att känna igen ansikten, läsa eller köra bil. Vid näthinnesjukdom förloras förmågan att se klart gradvis och därmed uppfattas saker och ting suddiga, raka linjer blir förvrängda och det kan bli svårt att känna igen ansikten.
De vanligaste näthinnesjukdomarna är åldersrelaterad makuladegeneration (AMD) och diabetiska retinala sjukdomar som diabetesmakulaödem (DME). Glasögon kan inte hjälpa mot förlust av synskärpa. Det kan vara svårt för anhöriga och omgivningen att direkt känna igen när en synnedsättning är orsakad av näthinnesjukdom. Detta kan lätt leda till missförstånd och oförståelse om de som drabbas beter sig annorlunda än förväntat på grund av sin synnedsättning.
Redan existerande tillstånd som högt blodtryck, metabola störningar, låga kolesterolvärden och diabetes mellitus kan också påverka kärlen i näthinnan.
Med AMD försämras ämnesomsättningen i näthinnan när vi åldras. Som ett resultat kan avfallsprodukter som normalt bryts ner av kroppen själv inte längre tas bort – avlagringar finns kvar. Näthinnan kan då inte längre tillföras ordentligt med näringsämnen. De ljuskänsliga känselcellerna i gula fläcken skadas och synskärpan fortsätter att minska.
På Mina Ögonblick fokuserar vi på våt AMD, den behandlingsbara varianten.
Vid diabetiskt makulaödem (DME) har näthinnan sämre blodflöde på grund av diabetesrelaterade metabola förändringar. Som ett resultat kan förändringar i kärlen bildas och fetter eller proteiner kan lagras i näthinnan. Av denna anledning bör diabetiker genomgå regelbundna ögonundersökningar.
> 55000
Över 55 000 människor i Sverige är drabbade av våt AMD.
DME drabbar ca 20% av personer med diabetes efter 25 års sjukdomsduration. Riskfaktorer för DME är förutom tiden man levt med diabetes också högt blodsocker och högt blodtryck.
Källa: Svenska Makularegistret
Näthinnesjukdomar orsakar vanligtvis inte symtom som försämrad synskärpa i tidigt sked. Därför upplevs de ofta av individen först när de redan är avancerade. Symtom som
visar att ögat redan påverkats och synen försämrats. Ögonläkare kan dock känna igen symtomen på näthinnesjukdom före den drabbade och behandla sjukdomen i tid.
För att vi ska kunna se måste våra ögon och vissa delar av hjärnan kommunicera med varandra. En störning på grund av en sjukdom i näthinnan kan leda till synnedsättning eller blindhet. WHO har exakt definierat när man talar om betydande synnedsättning, grav synnedsättning eller blindhet.
Omfattningen av synnedsättningen mäts i första hand med synskärpan. Även begränsningar i synfältet och förlust av synfält spelar roll. Synskärpan mäts av ögonläkaren.
Enligt definition har den person som på bästa ögat och efter korrektion har en synskärpa som är 0,3 eller sämre, eller den som har ett synfält på mindre än 20 grader, en synnedsättning. Men även personer som har bättre syn än så kan ha svårigheter i vardagen.
Begreppen blindhet eller grav synnedsättning används ibland för den som ser mycket lite eller ingenting alls, och synsvaghet för den som har viss syn och som till exempel kan orientera sig själv med hjälp av synen.
Den som inte kan se mer än 0,05 (1/20) eller som har liknande synnedsättningar, till exempel ett kraftigt inskränkt synfält, anses enligt definition ha en grav synförsämring, vara gravt synskadade. Blind är någon som helt saknar syn eller som har en synskärpa på högst 0,02 (1/50) på det bättre ögat eller med båda ögonen.
Definitionen av synnedsättning, grav synnedsättning och blindhet är särskilt viktig när det gäller rätt till hjälpmedel eller anpassning av hemmet.
Beroende på typ av sjukdom i näthinnan kommer du förr eller senare att märka symtom som begränsar din synskärpa. Din ögonläkare att fråga dig om dessa symtom och eventuella tidigare sjukdomar. Ögonen undersöks sedan noggrannt. Ögondroppar används för att vidga pupillerna och insidan av ögongloben och bakre delen av ögat undersöks.
Åldersrelaterad makuladegeneration (AMD) kan vanligtvis diagnostiseras med ett oftalmoskop (som lyser genom ett förstoringsglas på bakre delen av ögat). Skador på näthinnan kan kännas igen av din läkare, redan innan du har några symtom.
För att bekräfta diagnosen kan näthinnan undersökas via en ultraljudsundersökning, optisk koherenstomografi (OCT). En annan undersökningsmetod är kontrastfotografering som gör att de minsta kärlen i näthinnan blir synliga.
Behandling av retinal sjukdom beror på typ, orsaker och symtom. För att behandla våt AMD eller DME kan läkemedel injiceras direkt i glaskroppen i ögat. Denna terapi kan inte bota näthinnesjukdomen, men den kan stabilisera synen och bromsa sjukdomen. Beroende på typen av näthinnesjukdom är olika behandlingsmetoder möjliga:
Läkemedel är för närvarande den huvudsakliga behandlingsmetoden. De hämmar bildandet av nya blodkärl under näthinnan. Laserterapi kan också fungera. Vid större blödning i ögat som inte kan behandlas adekvat med läkemedel, görs kirurgiskt ingrepp.
Näthinnan, retina, är en viktig del av ögat, tillsammans med pupillen, iris och linsen. Vid sjukdom i näthinnan förloras gradvis förmågan att se klart. Vanliga näthinnesjukdomar inkluderar åldersrelaterad makuladegeneration och diabetiskt makulaödem.
Symtom som suddig syn, krokseende och skuggor i synfältet kan, om de inte behandlas, leda till allt allvarligare synnedsättningar. Eftersom näthinnesjukdom vanligtvis inte orsakar smärta, upptäcks den ofta sent. Näthinnesjukdomar kan behandlas, men inte helt botas. De vanligaste terapimetoderna är regelbundna injektioner av läkemedel i ögats glaskropp laserterapi och ibland näthinnekirurgi.
Mina Ögonblick samlar information för dig som berörs av sjukdomar i näthinnan. För mer information vill vi gärna hänvisa dig till:
Våt åldersförändring i gula fläcken – Nationellt kunskapsstöd
